Stenbo förr i tiden

1816 styckades torpet Stenbo av ifrån gården Syserum och såldes till Johan Bergvall. På torpet fanns några kor, grisar och häst för att klara vardagens arbeten och ge mat på bordet för torparna.
Stenbo eller namnet ”Sten” som ibland används i gamla texter ligger vid samhället Ishult, på sluttningen mot Issjöns nordspets.
Här gick en gång i tiden Strandavägen fram, en viktig väg för dåtidens resande.  I Strandavägens kant finns en rest gränssten som kallas ”Breda Sten” som det finns en liten historia om.


Breda Sten på Stenbo
Breda Sten är ursprungligen en bronsåldersgrav som fungerat som en skälsten mellan olika gårdar i hundratals år.
Stenen mätte då en höjd av 3,8meter och en bred av 90 centimeter ovan jord. 

Någon gång mellan 1831-1887 blev stenen avslagen av torparen Nils-Erik Pettersson, även kallad ”Nisse i Sten” i samband med fällning av en stor tall.  Numera mäter stenen endast en höjd av 70cm ovan mark. Den avslagna stenen togs tillvara och blev en trappa i Fridhem, kapellet i Ishult. 

På 1980-talet när dåvarande ägarna hackade potatis fann de ett litet lerkrus. Kruset är ett Salvekrus från 1200-talet. Rymdmåtte är ½ jungfru vilket motsvara cirka 4cl. På medeltiden bars kruset runt halsen fyllt med giftiga växter såsom Bolmört, Spikklubba, Bella donna.  Detta skulle skydda mot pesten.

De sista djuren försvann från Stenbo på mitten av 1970-talet och därefter har många betesmarker och åkrar vuxit igen.
Sedan vi flyttade hit 2015 så har vi strävat efter att ta fram de gamla betesmarkerna och åkrarna som det var ”förr” i tiden.
Numera får mularna åter beta på bland annat Issjölyckorna & Hundleängarna.